Fiberutbyggnaden på Hultsfreds landsbygd innebär långa kabelsträckor, totalt handlar det om uppåt 18 mil. Open Infra har hittills anslutit 310 hushåll i Hultsfred och antalet har under byggperioden ökat med fler anslutningar. Det är generellt smidigare att ansluta sin fastighet medan utbyggnaden pågår, men det går också att ansluta senare.

Nu pågår genomgång och slutbesiktning av nätet på flera ställen på Hultsfreds landsbygd. Det betyder att en besiktningsman går igenom nätet för att se att det är utfört i enlighet med de rådande riktlinjer för hur ett fibernät ska byggas. För markavtalen skapas ett besiktningsprotokoll med eventuella åtgärder som ska utföras innan det kan anses vara helt klart. En vanlig åtgärd är att t ex forsla bort stora stenar och annat som inte ska vara kvar. Garantitiden efter godkänd slutbesiktning är oftast 3 år i enlighet med markavtalet.

Fiberutbyggnaden berör ca 240 enskilda markägare som har gått med på att upplåta sin mark för att grannar och boende på landsbygden ska kunna få fiber.

– Jag tycker att markägarna ska ha ett stort tack och erkännande, för utan dem så skulle det inte gå att bygga fiber överhuvudtaget på svenska landsbygden. De allra flesta är tillmötesgående, nöjda och stolta över av att vara en del av utbygganden men tyvärr får de nästan inget utrymme för det i media, säger Johan Sundberg, vd och grundare av Open Infra.

Fiberutbygganden påverkar många privatpersoner när arbetet pågår, det är ett omfattande grävarbete med maskiner som kommer in i ett område och det brukar märkas. Innan grävstart går det ut en avisering till alla i området eftersom det innebär att vissa vägsträckor och områden kan ha begränsad framkomlighet en period.

Vanligaste frågan handlar om återställning

En vanlig fråga som ofta återkommer gäller återställning för både mark och tomt. I båda avtalen är det grovåterställning som gäller och det är en grov återställning med befintliga massor. Det betyder att markmassa lyfts upp, dukt läggs ned, och markmassa läggs tillbaka. Stora stenar brukar inte läggas tillbaka utan läggs åt sidan, vill markägaren ha dem kvar så stannar de där annars sker bortforsling oftast i slutet av utbyggnadsfasen i och med slutbesiktning. Efter en grovåterställning är det upp till markägaren eller tomtägaren att ta hand om marken på det sätt som denne själv önskar.

Resultatet, när grävsträckorna växt igen, är att boende på landsbygden kan ta del av samma digitala vardag som övriga befolkningen. Det är därför vi gör det här och det är därför som så många markägare ställer upp med sin mark.

Anya Alenberg, press- och kommunikationschef
anya.alenberg@openinfra.com
076-492 53 74